Aktivt kol´s roll vid läkemedelsförgiftningar
De flesta förgiftningarna beror på läkemedel
Kol är ofta bra att ge vid förgiftningstillbud på samtliga djurslag.
Det binder till sig många ämnen, bland annat de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och minskar därigenom upptaget i kroppen.
Eftersom det är viktigt att ge kol så snart som möjligt bör man ha det hemma. Aktivt kol, till djur kan köpas utan recept på apotek.
Aktivt kol är kraftigt finfördelat och därigenom har det en väldigt stor absorberande yta.
Tillförs kolet till magtarmkanalen kan det därigenom binda in en rad olika olämpliga ämnen och gifter och förhindra att det tas upp i kroppen och orsakar problem.
Det oönskade läkemedlet passerar därmed igenom mag och tarmkanalen utan att tas upp i kroppen och kommer ut med fekalierna.
Vissa toxiner kan i viss utsträckning utsöndras tillbaks ut till tarmen där de kan adsorberas ytterligare av kolet.
Kol ska alltid ges blandat i vätska eller i en liten portion foder.
Tillförsel av aktivt kol anses vara förstahandsåtgärden i omhändertagandet av akuta förgiftningar och kan ibland vara långt vanligare än att ge kräkmedel.
Tidsaspekten är viktig för all behandling och kol bör tillföras så snart som möjligt.
Kol är standardbehandling på ”olycksplatsen” inom humanvården och ingår i vårdcentralernas och ambulansernas utrustning.
Alla hundar som kommer in akut till veterinär med allvarlig förgiftning ska bedömas om de verkligen ska få kräkmedel eller om det är mer framgångsrikt att ge medicinskt kol. En stor faktor som spelar roll är hur länge sen de ätit läkemedlet, vilken mängd, och vilket läkemedel det är.
VAD HÄNDER OM MAN GER AKTIVT KOL I ONÖDAN?
Kolet i sig är inte giftigt men kan orsaka förstoppning om det tillförs i stor mängd.
Aktivt kol kan inte förgifta djuret.
Aktivt kol ska alltid ges i vätska, som en gröt, eller i lite foder. Djuret får inte vara allmänpåverkat och ha symtom.
Alla hundar som kommer in akut till veterinär med misstanke om förgiftning skall värderas om de skall få medicinskt kol i första hand. Ett skäl kan vara att det gått för lång tid för att ge kräkmedel, men att det fungerar med aktivt kol. Tidsfönstret är större för aktivt kol.
Aktivt kol bör ges rutinmässigt vid överdosering av medel som adsorberas till kol när ett toxiskt intag kan befaras.
Så gott som alla läkemedel binds till aktivt kol utom järn och litium och även kalium, etanol, metanol och cyanider som resorberas dåligt.
Tillförsel av aktiv kol kan kan tillämpas som första behandling då förgiftningen bedöms som lätt till måttlig eller då hunden inkommer relativt sent efter förgiftningstillbudet, t ex senare än en timma efter intag av läkemedel eller vid svampförgiftning även i sent skede.
Hundar har dock en fördröjd magtömning till tarmen vid vissa förgiftningar ex choklad och vindruvor/russin. Det innebär att det finns utrymme för att ge kräkmedel under en längre tid från de har ätit giftet. Se vår tabell för det.
Den mängd medicinskt kol som tillförs hunden beror på hur mycket hunden ätit av det olämpliga/giftiga, och det är ofta svårt att uppskatta, så regeln är att ge 1 msk PetCarb / 5 kilo kroppsvikt som fördelas på 3-5 givor inom loppet av några timmar.
Vid vissa allvarliga förgiftningar kan tillförsel av medicinskt kol upprepas ytterligare fyra till sex gånger det första dygnet.
Upprepad tillförsel av kol under det första dygnet kan påskynda gifteliminationen i vissa fall, till exempel när substansen genomgår enterohepatisk recirkulation vilket är ett system inne i kroppen som gör att toxinet kommer ut i tarmen ytterligare en gång fast det är resorberat av kroppen.
Förfarandet kan bli aktuellt bland annat vid förgiftningar med
Barbiturater (Fenemal)
Digitalis
Fenytoin (Epanutin, Fenantoin, Lehydan)
Karbamazepin (Hermolepsin, Tegretol, Trimonil retard)
Kinin (Kinin Recip)
Klorokin (Klorokinfosfat Recip)
Salicylater (Albyl minor, Aspirin, Asasantin Retard, Bamyl, Treo, Trombyl)
Teofyllin (Theo-Dur)
Giftiga svampar (vit och lömsk flugsvamp, giftspindelskivling, gifthätting) digitalis, karbamazepin, salicylater, samt teofyllin.